Smittskyddslagen: vad lagen säger om hiv, förhållningsregler och smittspårning

Smittskyddslagen (2004:168) är den svenska lag som styr hur samhället förebygger och begränsar smittsamma sjukdomar. Den har gällt sedan den 1 juli 2004 och delar in sjukdomar i allmänfarliga och samhällsfarliga. Hiv är en allmänfarlig sjukdom, vilket betyder att testning och behandling är gratis och att den som har hiv kan få förhållningsregler av sin läkare.

Här går vi igenom vad lagen säger, vilka sjukdomar den omfattar och vad informationsplikten innebär för den som har hiv. Du får också veta hur smittspårning går till, vad som gäller för isolering och vilka ändringar som är på väg. Sidan är en översikt och ersätter inte juridisk rådgivning.

Illustration av en lagbok och vårdmapp med ett rött hivband

2004:168

är smittskyddslagens nummer i Svensk författningssamling

27

sjukdomar räknas som allmänfarliga i lagens första bilaga

0 kr

kostar provtagning, behandling och läkemedel som minskar smittrisken vid en allmänfarlig sjukdom

2018

slog Högsta domstolen fast att välbehandlad hiv inte innebär konkret fara vid sex

Vad är smittskyddslagen?

Lagens mål står i första paragrafen: samhällets smittskydd ska tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar. Samtidigt ska åtgärderna bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och respektera alla människors lika värde och den enskildes integritet.

Lagen ersatte den tidigare smittskyddslagen från 1988, som upphävdes den 1 juli 2004. Den har därefter ändrats många gånger, senast genom SFS 2025:734. Den aktuella lydelsen finns hos Sveriges riksdag.

Kapitel Innehåll
1 kap. Allmänna bestämmelser, mål och definitioner
2 kap. Förebyggande åtgärder, den enskildes skyldigheter och anmälan av sjukdomsfall
3 kap. Utredning av sjukdomsfall, läkarundersökning och smittspårning
4 kap. Vissa smittskyddsåtgärder, bland annat förhållningsregler
5 kap. Isolering
6 kap. Smittskyddsläkaren
7 kap. Ersättning och kostnadsfri vård
8 kap. Överklagande
9 kap. Övriga bestämmelser

Vad är en allmänfarlig sjukdom?

Enligt lagen är en allmänfarlig sjukdom en smittsam sjukdom som kan vara livshotande, ge långvarig sjukdom eller svårt lidande eller få andra allvarliga konsekvenser. Det ska också gå att förebygga smittspridning genom åtgärder som riktas till den som är smittad.

En samhällsfarlig sjukdom är en allmänfarlig sjukdom som kan störa viktiga samhällsfunktioner och kräver extraordinära åtgärder som karantän. I dag gäller det ebola, marburgvirus, smittkoppor och sars.

  • Sexuellt överförbara. Hivinfektion, klamydia, gonorré, syfilis, HTLV och hepatit A-E.
  • Mag- och tarminfektioner. Campylobacter, EHEC, giardia, salmonella, shigella, kolera, tyfoid- och paratyfoidfeber.
  • Luftvägar och blod. Tuberkulos, difteri, sars, fågelinfluensa H5N1 och mpox.
  • Resistenta bakterier. MRSA och pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin.
  • Ovanliga och svåra. Pest, mjältbrand, rabies, polio, smittkoppor och virala blödarfebrar.

Vad säger smittskyddslagen om hiv?

Hiv står med bland de allmänfarliga sjukdomarna och är även anmälningspliktig och smittspårningspliktig. För den som har hiv betyder det i första hand rättigheter, men också några skyldigheter.

Rättigheter Skyldigheter
Gratis hivtest, även anonymt Uppge identitet vid ett positivt provsvar
Gratis undersökning, vård och behandling Följa de förhållningsregler läkaren beslutar
Gratis läkemedel som minskar smittrisken Informera sexualpartner om läkaren har beslutat det
Individuellt utformade förhållningsregler Medverka i smittspårning
Rätt att överklaga beslut om isolering Vidta åtgärder som skyddar andra mot smitta

Positiva provsvar anmäls till smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten utan fullständig identitet. I stället används en rikskod med födelseår och de fyra sista siffrorna i personnumret, så att bara den behandlande läkaren känner till vem patienten är.

Vad innebär informationsplikten?

Lagens 2 kap. 2 § säger att den som vet att hen bär på en allmänfarlig sjukdom ska informera andra som hen kommer i sådan kontakt med att det finns en beaktansvärd risk för smittoöverföring. För hiv gäller det framför allt sexpartner.

I dag avgörs informationsplikten främst genom läkarens förhållningsregler. När en person har haft fungerande behandling i omkring sex till tolv månader och proverna inte visar något virus finns ingen risk för sexuellt överförd hiv, enligt 1177. Läkaren kan då ta bort informationsplikten. Personen väljer därefter själv vad hen berättar och om kondom ska användas.

Vilka förhållningsregler kan läkaren besluta?

Den behandlande läkaren ska besluta om individuellt utformade förhållningsregler för den som bär på en allmänfarlig sjukdom. Reglerna ska lämnas skriftligt och föras in i journalen. Enligt 4 kap. 2 § får de bara gälla det här:

Förbud och inskränkningar

  • 1Arbete och skola

    Inskränkningar i arbete, skolgång eller viss annan verksamhet.

  • 2Blod och organ

    Förbud mot att donera blod och organ.

  • 3Sprutor och kanyler

    Förbud mot att låna ut eller lämna över använda sprutor och kanyler.

Skyldigheter

  • 4Berätta i vården

    Skyldighet att berätta om smittan för vårdgivare och för den som utför till exempel tatuering.

  • 5Informera partnern

    Skyldighet att informera sexualpartner.

  • 6Minska risken vid sex

    Skyldighet att vid sex bete sig så att risken för smitta blir så liten som möjligt.

  • 7Hygienrutiner

    Skyldighet att följa särskilda hygienrutiner.

  • 8Kontakt med läkaren

    Skyldighet att hålla regelbunden kontakt med den behandlande läkaren.

För välbehandlad hiv har förhållningsreglerna blivit betydligt färre sedan Folkhälsomyndigheten 2019 bedömde att behandlad hiv inte överförs vid samlag. Personer med välbehandlad hiv behöver inte heller berätta om sin diagnos i vanliga vårdkontakter, utom inför större kirurgi eller efter ett sticktillbud.

Hur går smittspårning till?

Hiv är smittspårningspliktig. Det betyder att den behandlande läkaren ska försöka ta reda på varifrån smittan kom och vilka andra som kan ha smittats. Läkaren eller en kurator frågar efter tidigare partner, som sedan kontaktas och erbjuds test utan att få veta vem som har uppgett dem.

Den som har testat sig anonymt måste uppge sin identitet om provet visar hiv. Själva smittspårningen sker under sekretess.

Kan man isoleras med stöd av smittskyddslagen?

Ja, men bara i undantagsfall. Enligt 5 kap. får den som bär på en allmänfarlig sjukdom isoleras om det klart framgår att hen inte frivilligt medverkar till åtgärder som förhindrar smittspridning. Isolering får också beslutas om det finns grundad anledning att anta att hen inte följer förhållningsreglerna. Det måste också finnas en påtaglig risk att andra smittas.

Beslutet fattas av förvaltningsrätten efter ansökan från smittskyddsläkaren och kan överklagas. Med dagens behandling är isolering av personer med hiv sällan aktuellt, eftersom välbehandlad hiv inte smittar vid sex.

Är det straffbart att smitta någon med hiv?

Smittskyddslagen innehåller i sig inga straff för att föra hiv vidare. Sådana fall har i stället prövats enligt brottsbalken, till exempel som framkallande av fara för annan eller misshandel. Sverige har internationellt stuckit ut med många åtal och domar i förhållande till antalet personer med hiv.

Den 7 juni 2018 friade Högsta domstolen en man som haft oskyddat sex medan han hade välinställd hivbehandling. Domen NJA 2018 s. 369 slår fast att det inte fanns någon konkret fara för hivsmitta och därmed inget brott. Den som har obehandlad hiv och inte följer sina förhållningsregler kan däremot fortfarande dömas.

Smittskyddslagen och hiv genom tiderna

  1. 1987

    Riksdagen beslutar om den så kallade bastuklubbslagen, som förbjöd vissa offentliga tillställningar där det bedömdes finnas risk för hivspridning.

  2. 1988

    En ny smittskyddslag (1988:1472) börjar gälla. Lagen innehåller bland annat regler om förhållningsregler för den som bär på hiv.

  3. 2004

    Dagens smittskyddslag (2004:168) ersätter 1988 års lag den 1 juli.

  4. 2018

    Högsta domstolen friar en person med välbehandlad hiv i NJA 2018 s. 369.

  5. 2019

    Folkhälsomyndigheten bedömer att välbehandlad hiv inte överförs vid samlag, ens utan kondom.

  6. 2026

    Utredningen Ett smittskydd för framtiden (SOU 2026:25) remitteras. Regeringen lämnar samma år en lagrådsremiss om stärkt pandemiberedskap.

Vilka ändringar är på väg?

Utredningen Ett smittskydd för framtiden (SOU 2026:25) föreslår en ny inriktning med större fokus på frivillighet. Förslagen var ute på remiss under 2026. Posithiva Gruppen var en av de organisationer som svarade och tillstyrkte den nya inriktningen.

I augusti 2026 föreslog regeringen en ny lag om särskilda begränsningar vid pandemier och vissa ändringar i smittskyddslagen, bland annat om smittskyddsplacering på äldreboenden. Regeringens pressmeddelande anger att Lagrådet ska granska förslagen innan en proposition lämnas till riksdagen. Inget av förslagen gäller ännu i november 2026.

Vanliga frågor om smittskyddslagen

8 frågor Klicka på en fråga för att visa svaret.

Vad är smittskyddslagen?

Smittskyddslagen (2004:168) är den svenska lag som reglerar hur samhället förebygger och begränsar smittsamma sjukdomar. Den har gällt sedan 1 juli 2004.

Är hiv en allmänfarlig sjukdom?

Ja. Hivinfektion står med bland de allmänfarliga sjukdomarna i smittskyddslagens bilaga 1. Den är också anmälningspliktig och smittspårningspliktig.

Måste man berätta att man har hiv?

Den som har en allmänfarlig sjukdom har enligt lagen informationsplikt. Vid välbehandlad hiv kan läkaren ta bort plikten att informera sexualpartner, oftast efter sex till tolv månaders fungerande behandling.

Vad är förhållningsregler?

Individuella regler som den behandlande läkaren beslutar för att hindra smittspridning. De kan till exempel gälla att informera sexualpartner eller att inte donera blod.

Är hivtest gratis?

Ja. Provtagning, vård och läkemedel som minskar smittrisken vid en allmänfarlig sjukdom är kostnadsfria enligt smittskyddslagen. Testet kan göras anonymt.

Kan man straffas för att smitta någon med hiv?

Inte enligt smittskyddslagen, men enligt brottsbalken. Högsta domstolen slog 2018 fast att oskyddat sex vid välinställd behandling inte är brottsligt eftersom det inte finns någon konkret fara.

Vad är smittspårning?

Läkaren försöker ta reda på varifrån smittan kom och vilka som kan ha smittats, så att de kan erbjudas test. Den som uppges som kontakt får inte veta vem som har nämnt dem.

Kommer det en ny smittskyddslag?

Utredningen SOU 2026:25 och en lagrådsremiss från augusti 2026 föreslår ändringar. I november 2026 gäller fortfarande smittskyddslagen från 2004.

Källor

  1. Sveriges riksdag: Smittskyddslag (2004:168), ändrad t.o.m. SFS 2025:734
  2. Sveriges riksdag: Smittskyddslag (1988:1472), upphävd 1 juli 2004
  3. Folkhälsomyndigheten: Sjukdomsinformation om hiv
  4. Folkhälsomyndigheten: Hivinfektion, statistik och rikskod
  5. 1177: Hiv, vad säger smittskyddslagen?
  6. 1177 för vårdpersonal: Hivinfektion
  7. Lagen.nu: NJA 2018 s. 369
  8. Högsta domstolen: dom B 2441-17, 7 juni 2018
  9. Riksdagen: motion 2013/14:So373 om informationsplikten
  10. Regeringen: Regeringen föreslår ny lag för att stärka Sveriges pandemiberedskap, augusti 2026
  11. Posithiva Gruppen: remissyttrande över SOU 2026:25

Källorna lästes 17 november 2026.