Hiv behandling: bromsmediciner, biverkningar och hur bra de fungerar

Hiv behandlas med en kombination av läkemedel, ofta kallade bromsmediciner. Behandlingen tar inte bort viruset men sänker mängden så mycket att den inte går att mäta i blodet. Då utvecklas inte aids, viruset överförs inte vid sex och den som har hiv kan leva lika länge som andra. I Sverige får 99 procent av alla med diagnostiserad hiv behandling.

Här går vi igenom hur behandlingen fungerar, vilka läkemedel som används och vilka biverkningar som är vanliga. Du får också veta varför varje dos räknas och hur tillgången ser ut i världen. Sidan bygger på de svenska behandlingsriktlinjerna från Referensgruppen för antiviral terapi (RAV), 1177, Folkhälsomyndigheten och UNAIDS.

Illustration av läkemedel och ett glas vatten på ett köksbord

99 %

av personer med diagnostiserad hiv i Sverige fick behandling 2024, enligt RAV

95 %

av dem som behandlas har en virusnivå under 50 kopior per milliliter

1987

godkändes det första läkemedlet mot hiv, AZT

32,1 mn

människor i världen fick hivbehandling 2025, enligt UNAIDS

Hur fungerar hivbehandling?

Hiv är ett retrovirus som bygger in sig i kroppens arvsmassa och inte kan läka ut av sig själv. Läkemedlen hindrar viruset från att föröka sig på olika sätt. Därför kombineras två eller tre läkemedel. Då kan viruset inte bli motståndskraftigt lika lätt.

Målet är att virusnivån i blodet ska sjunka kraftigt inom fyra veckor och bli omätbar, under 50 kopior per milliliter, inom tre till sex månader. Den som har upprepade värden under 50 räknas som välbehandlad enligt RAV:s behandlingsrekommendation 2025. Behandlingen är livslång.

När börjar man med behandling?

Alla med hiv rekommenderas behandling oavsett antalet CD4-celler. Behandlingen börjar vanligtvis en till två veckor efter att ett prov har visat hiv, enligt 1177, men inte nödvändigtvis vid första besöket.

Den som har en misstänkt nyligen förvärvad hivinfektion bör erbjudas behandling direkt, medan diagnosen bekräftas. I undantagsfall kan läkaren vänta, till exempel för de få personer vars immunförsvar själv håller viruset på en mycket låg nivå.

Vilka läkemedel används?

Behandlingen sköts av infektionsmottagningar. Läkaren väljer läkemedel efter bland annat resistensprov, andra sjukdomar och planerad graviditet. RAV rekommenderar de här kombinationerna till den som börjar behandling:

Kombination Typ Att tänka på
Emtricitabin, tenofovir och dolutegravir Tre läkemedel Förstahandsval
Emtricitabin, tenofovir och doravirin Tre läkemedel Undviks vid planerad graviditet
Lamivudin och dolutegravir Två läkemedel i en tablett Kräver att hepatit B är uteslutet
Kombinationer med biktegravir, darunavir med flera Tre läkemedel Alternativ vid behov
Kabotegravir och rilpivirin Injektion Bara för den som har stora svårigheter med tabletter

Sedan 2025 rekommenderas tvåläkemedelsbehandlingen med lamivudin och dolutegravir även för den som har en mycket hög virusnivå vid start. Långverkande injektioner rekommenderas inte till den som börjar behandling, eftersom studier saknas.

Vilka biverkningar ger hivmediciner?

De allra flesta får inga biverkningar, skriver 1177. En del får lättare besvär som illamående, diarré, mardrömmar och yrsel.

Biverkningarna är ofta värst i början och går över efter några veckor. Annars kan läkaren byta läkemedel. Dagens läkemedel ger betydligt mindre besvär än de tidiga, som ofta krävde många tabletter flera gånger om dagen.

Hivmediciner kan påverka andra läkemedel och påverkas av dem, även receptfria läkemedel och naturläkemedel. Rådfråga därför alltid läkaren innan du börjar med eller ändrar en medicin.

Varför är det viktigt att ta varje dos?

Om man missar doser eller gör uppehåll ökar mängden virus igen. Viruset kan då bli motståndskraftigt, resistent, mot läkemedlen så att behandlingen slutar fungera.

Sambandet mellan följsamhet och resistens var ett av de stora forskningsämnena när bromsmedicinerna började spridas. En stor studie av Richard Harrigan och kollegor, som följde personer som började med trippelbehandling, presenterades på IAS-konferensen i Paris 2003 och citerades senare av amerikanska Institute of Medicine. Den visade att resistens hänger nära ihop med hur regelbundet läkemedlen tas.

Försök med planerade behandlingsuppehåll gjordes också. Den stora internationella SMART-studien avbröts i förtid 2006 eftersom de som gjorde uppehåll fick sämre hälsa än de som tog medicinen hela tiden. Sedan dess avråds från avbrott.

Hur lång livslängd har man med hiv?

Personer med hiv och välinställd behandling lever lika länge som andra, enligt Folkhälsomyndigheten. Behandlingen fungerar även om hivinfektionen redan har utvecklats till aids, eftersom immunförsvaret då kan återhämta sig.

Obehandlad hiv leder däremot som regel till aids och död inom omkring 15 år, enligt 1177 för vårdpersonal. Därför är det viktigt att testa sig.

Hivbehandlingens historia

  1. 1987

    AZT, även kallat zidovudin, godkänns i USA i mars som det första läkemedlet mot hiv. Ensamt bromsar det sjukdomen bara en tid.

  2. 1995

    Den första proteashämmaren, sakinavir, godkänns i december.

  3. 1996

    På aidskonferensen i Vancouver visar flera studier att kombinationer av tre läkemedel håller viruset nere. Hiv går från dödlig till kronisk sjukdom.

  4. 2006

    SMART-studien visar att behandlingsuppehåll är skadliga. Samma år kommer den första kombinationen i en enda tablett om dagen.

  5. 2007

    Den första integrashämmaren, raltegravir, godkänns. Läkemedelsklassen är i dag grunden i de flesta behandlingar.

  6. 2021

    Den första fullständiga behandlingen med långverkande injektioner blir tillgänglig.

  7. 2025

    RAV rekommenderar tvåläkemedelsbehandling även för den som börjar med hög virusnivå.

Läs mer om konferensen där kombinationsbehandlingen slog igenom på sidan om internationella aidskonferensen.

Hur ser tillgången till behandling ut i världen?

Enligt UNAIDS fick 32,1 miljoner människor hivbehandling i slutet av 2025, jämfört med 7,7 miljoner 2010. Kampen för billiga läkemedel i fattiga länder präglade konferenserna i Durban 2000 och Bangkok 2004.

Personer i hivbehandling i världen20107,7 mn202431,6 mn202532,1 mn

Antal miljoner människor som fick antiretroviral behandling. Källa: UNAIDS faktablad 2025 och 2026.

Ändå fick omkring 9 miljoner av de 41 miljoner som lever med hiv ingen behandling 2025. Nästan hälften av alla barn med hiv saknade tillgång. Det internationella stödet minskade med 18 procent, den största minskningen på nästan två decennier.

Sverige har nått FN:s mål 95-95-95: 96 procent av dem som har hiv känner till sin diagnos, 99 procent av dem får behandling och 98 procent av dem har omätbara virusnivåer, enligt RAV.

Vad kostar hivbehandling?

Ingenting. Hiv är en allmänfarlig sjukdom. Enligt smittskyddslagen är läkemedel och vård som minskar risken för smittspridning kostnadsfria. Läs mer på sidan om smittskyddslagen.

Vanliga frågor om hivbehandling

8 frågor Klicka på en fråga för att visa svaret.

Kan man bota hiv?

Nej, det finns ännu ingen behandling som botar hiv. Med bromsmediciner blir virusnivån omätbar. Den som är välbehandlad lever lika länge som andra.

Vad är bromsmediciner?

Bromsmediciner är det vardagliga namnet på antiretrovirala läkemedel. De hindrar hiv från att föröka sig i kroppen.

Hur många tabletter tar man mot hiv?

Behandlingen består oftast av en eller två tabletter om dagen. Ett fåtal får i stället injektioner.

När börjar man med hivbehandling?

Alla med hiv rekommenderas behandling. Den börjar vanligtvis en till två veckor efter diagnosen.

Vilka biverkningar ger hivmediciner?

De flesta får inga biverkningar. En del får illamående, diarré, mardrömmar eller yrsel, oftast bara de första veckorna.

Dör man av hiv?

Inte med behandling. Personer med välbehandlad hiv lever lika länge som andra. Obehandlad hiv leder som regel till aids och död inom omkring 15 år.

Kostar hivbehandling något?

Nej. Behandlingen är gratis enligt smittskyddslagen.

Vad händer om man glömmer en dos?

Mängden virus kan öka om man missar doser. Viruset kan då bli resistent. Prata med din mottagning om vad som gäller för just din medicin.

Källor

  1. RAV: Antiretroviral behandling av hivinfektion 2025, behandlingsrekommendation
  2. 1177: Hiv, behandling och biverkningar
  3. 1177 för vårdpersonal: Hivinfektion
  4. Folkhälsomyndigheten: Sjukdomsinformation om hiv
  5. UNAIDS: Global HIV and AIDS statistics, fact sheet 2026
  6. UNAIDS: Global HIV Factsheet 2025
  7. POZ: Milestones in the era of effective HIV treatment
  8. POZ: 30 years later, a look at the first AIDS drug
  9. Institute of Medicine: Public Financing and Delivery of HIV/AIDS Care, 2005

Källorna lästes 17 november 2026.