Nej, det finns ännu inget botemedel mot hiv som fungerar för alla. Däremot har 13 personer i världen blivit av med viruset efter en stamcellstransplantation som de fick för att behandla cancer. Metoden är för riskabel för att användas mot hiv i sig. För alla andra är dagens bromsmediciner det som gäller. Med dem lever man lika länge som andra.
Här går vi igenom varför hiv är så svårt att bota, vilka som har blivit botade och hur långt forskningen om antikroppar och vaccin har kommit. Uppgifterna gäller läget i november 2026, efter den internationella aidskonferensen i Rio de Janeiro i juli.

13
personer har botats från hiv efter stamcellstransplantation, om remissionen håller i sig
2009
beskrevs det första fallet, Timothy Ray Brown, den så kallade Berlinpatienten
0
godkända vaccin mot hiv finns, trots fyra decennier av försök
6 av 34
i den brittisk-danska RIO-studien har klarat sig utan medicin i minst två år efter antikroppsbehandling
Varför är hiv så svårt att bota?
Hiv är ett retrovirus som bygger in sin arvsmassa i kroppens egna celler. En hivinfektion läker därför inte ut av sig själv. Den som har fått hiv bär på viruset resten av livet, skriver Folkhälsomyndigheten.
Bromsmedicinerna stoppar viruset från att föröka sig men når inte de celler där viruset ligger vilande. Dessa celler kallas reservoaren. Om behandlingen avbryts kan vilande virus vakna och börja föröka sig igen inom några veckor. Viruset ändrar sig också snabbt, så immunförsvaret hinner inte med.
Vilka har blivit botade från hiv?
Alla som har botats hade både hiv och en allvarlig blodcancer, oftast leukemi. De fick stamceller från en donator för att behandla cancern. Hela immunförsvaret byttes då ut. De flesta donatorerna hade en ovanlig genförändring, CCR5-delta32, som gör cellerna motståndskraftiga mot de vanligaste typerna av hiv.
- Berlinpatienten
Timothy Ray Brown blev det första kända fallet. Han fick två transplantationer mot leukemi från en donator med dubbel CCR5-mutation och beskrevs 2009.
- Sju fall till
Londonpatienten Adam Castillejo, Düsseldorfpatienten Marc Franke, City of Hope-patienten Paul Edmonds samt patienter i Marseille, Chicago, Oslo och Toronto botades med samma typ av donator.
- New York 2022
Den första kvinnan. Hon fick blod från navelsträng med mutationen kombinerat med stamceller från en släkting utan den.
- Nästa Berlinpatient 2024
En man som bara hade en kopia av mutationen fick celler från en donator med en kopia. Han är ändå i långvarig remission.
- Genèvepatienten
Romuald blev av med viruset trots att donatorn inte hade mutationen alls.
- Oslopatienten 2026
Fallet publicerades i april 2026 i tidskriften Nature Microbiology.
- Rio de Janeiro 2026
På aidskonferensen i juli presenterades Essenpatienten och Kansas City-patienten, fall nummer 12 och 13.
Fallen visar att mutationen inte är det enda som avgör. Forskarna tror att även immunreaktionen när de nya cellerna angriper de gamla spelar roll, enligt aidsmap:s rapport från AIDS 2026.
Varför kan inte alla med hiv få en stamcellstransplantation?
Transplantationen är en mycket tung behandling med hög risk för allvarliga komplikationer och död. Patienten får först kraftig cellgiftsbehandling och ibland strålning för att slå ut det gamla immunförsvaret. Efteråt kan den nya benmärgen angripa kroppen, en så kallad transplantat mot värd-reaktion. Flera av de botade blev svårt sjuka av just den.
Därför används den bara mot livshotande cancer. För en person med välbehandlad hiv, som har normal livslängd, vore risken orimligt stor. Varje nytt fall ger ändå ledtrådar till metoder som fler skulle kunna få del av.
Vad är en funktionell bot?
Med funktionell bot menas att viruset finns kvar i kroppen men hålls i schack utan medicin, så att man varken blir sjuk eller kan föra hiv vidare. Ett litet antal personer klarar det av sig själva. De kallas elite controllers.
Den mest lovande forskningen bygger på bredverkande antikroppar, som känner igen många varianter av hiv. Två studier har gett tydliga resultat:
| Studie | Var | Resultat |
|---|---|---|
| RIO | Storbritannien och Danmark | 6 av 34 deltagare har klarat sig utan bromsmediciner i minst två år efter två antikroppar |
| FRESH | Sydafrika | 4 av 20 unga kvinnor höll viruset omätbart i över ett år, en av dem i två och ett halvt år |
Enligt aidsmap bjöd konferensen i Rio 2026 på få nya genombrott om bot och vaccin. Studierna har ändå ändrat bilden: chansen till remission verkar inte bero på hur stor reservoaren är, som man tidigare trott.
Finns det ett vaccin mot hiv?
Nej. Traditionella sätt att ta fram vaccin har inte fungerat mot hiv, eftersom viruset förändras så snabbt och de antikroppar som behövs är ovanliga och svåra att framkalla.
Den mest lovande vägen kallas germline targeting. Vaccinet ges i flera steg som lär immunförsvaret att gradvis bilda bredverkande antikroppar. I juni 2026 publicerade forskare vid bland annat Scripps Research och IAVI en studie i Nature där metoden för första gången gav sådana antikroppar hos apor, enligt Scripps Research.
I januari 2026 startade en ny studie på människor i Afrika, IAVI G004. Det är en tidig säkerhetsstudie. Även om resultaten blir goda dröjer ett färdigt vaccin sannolikt många år. Forskningen har också drabbats av att USA:s hälsomyndigheter har dragit in pengar till flera vaccinprogram.
Är lenakapavir ett botemedel?
Nej. Lenakapavir är ett nytt läkemedel som ges som spruta två gånger om året och som har visat ett nästan fullständigt skydd mot hiv i studier. Det används för att förebygga hiv och som behandling vid resistens, men det tar inte bort viruset. Läs mer på sidan om PrEP.
Vad betyder forskningen för den som har hiv i dag?
Än så länge ingenting. Den som har hiv i Sverige får behandling som gör virusnivån omätbar. Då utvecklas inte aids och viruset överförs inte vid sex. Med välinställd behandling lever man lika länge som andra.
Var misstänksam mot den som säljer botemedel mot hiv. Inga sådana produkter är godkända. Att sluta med bromsmedicinerna är farligt. Läs mer om dagens behandling på sidan om hivbehandling.
Vanliga frågor om bot och vaccin mot hiv
7 frågor Klicka på en fråga för att visa svaret.
Kan man bota hiv?
Nej, det finns inget botemedel som fungerar för alla. 13 personer har botats efter stamcellstransplantation mot cancer, men metoden är för riskabel för andra.
Hur många har blivit botade från hiv?
13 personer har blivit fria från hiv efter stamcellstransplantation, enligt rapporter från AIDS 2026, förutsatt att remissionen håller i sig.
Vem var den första som blev botad från hiv?
Timothy Ray Brown, kallad Berlinpatienten. Han fick stamceller från en donator med genmutationen CCR5-delta32 och beskrevs som botad 2009.
Finns det ett vaccin mot hiv?
Nej. Flera vaccinkandidater testas i tidiga studier, men inget vaccin är godkänt och det dröjer sannolikt många år.
Vad är en funktionell bot?
Att viruset finns kvar men hålls under kontroll utan medicin, så att man varken blir sjuk eller kan smitta andra.
Kan man leva ett normalt liv med hiv?
Ja. Med välinställd behandling lever man lika länge som andra. Viruset överförs inte heller vid sex.
Är lenakapavir ett botemedel mot hiv?
Nej. Lenakapavir förebygger hiv och används som behandling, men tar inte bort viruset ur kroppen.
Läs mer på ias.se
Källor
- aidsmap: Two more people cured of HIV after stem cell transplants, juli 2026
- aidsmap: Antibody studies point the way to an HIV cure, september 2026
- IrsiCaixa: From the Berlin patient to the Oslo patient, april 2026
- Healio: Kansas City man potentially cured of HIV, juli 2026
- Knowable Magazine via Popular Science: Achieving lasting remission for HIV
- Scripps Research: Scientists train the immune system to make antibodies against numerous HIV strains, juli 2026
- IAVI: HIV Vaccine Awareness Day 2026
- EATG: HIV vaccine research funding faces an uncertain future, juni 2025
- Folkhälsomyndigheten: Sjukdomsinformation om hiv
- RAV: Antiretroviral behandling av hivinfektion 2025
Källorna lästes 17 november 2026.